Utkiksbacken 21

Gröndal

Gröndal's förvandling från semesterort till industriort

När Den första flottbron från Hornstull till Liljeholmen byggdes 1669 var området runt Liljeholmen rena vildmarken. När Stora Katrinebergs gård byggdes i mitten av 1700-talet startade en period av uppodling och bosättning i området. Under 1700- och början av 1800-talet var Gröndal ett populärt utflyktsområde Namnet Gröndal kommer från en av dessa gårdar, Stora Gröndal som låg vid Gröndalshamnen.

De herrgårdsliknande malmgårdarna Lindudden, Charlottendal, Fågelsången, Vinterviken samt Blommensberg byggdes som sommarställen åt förmögna Stockholmare i slutet av 1700-talet. Först under slutet av 1800-talet blev Gröndal bebyggt i större omfattning. Flera industrier etablerades i området, främst kemisk-tekniska fabriker som Wilhelm Becker's, Saltsjöbadstvätten och Gröndal blev en för tiden typisk arbetarstadsdel.

Hit flydde de undan stadens dåliga hygien, fattigdom och trångboddhet för att njuta av livet på landet. Marken tillhörde tidigare Hägerstens gård. Men genom industrialismens framväxt kom den stora inflyttningen från landsbygden efter 1800-talets mitt allt mer att prägla det svenska samhället.

Under slutet av 1800 talet började folket i Gröndal att utnyttja mälaren för transport och Gröndal hade förvandlats från en semesterort till en industriförort.

Den stora befolkningsökningen orsakade en katastrofal bostadsbrist och många levde under mycket primitiva förhållanden.Ett tomtbolags stolta utfästelse att av Gröndal göra ett mönstersamhälle med egna hem strandade på grund av industrins behov av arbetarbostäder.

På 1800-talet industrialiserades Gröndal med många nya fabriker som svavelfabriken, färgfabriken och sprängämnesfabriken.

Befolkningen ökade snabbt, från ca 300 invånare år 1870 till ca 7000 år 1915. När Gröndal 1898 uppgick i Liljeholmens municipalsamhälle var behovet av en ordnad stadsplanering stort. Ett par försök till en planerad utformning av bebyggelsen gjordes men inget av de tidiga försöken blev lyckade.

Dalbo: Kjell Nägling berättar att fotografiet är taget från familjens köksfönster på Fregattvägen 36 där de bodde mellan åren 1947-1962 Man kan se fotbollsplanen nedanför tallarna, samt fabriken Aromatic i bakgrunden.

Hyresvillor

Gröndal hade då ett dåligt rykte, där bodde många fattiga människor och kriminaliteten var hög.

Under den här tiden byggdes det många villor, 1913 omfattade villastaden ett hundratal villor, som var typiska arbetarbostäder. Men idag finns bara ett fåtal kvar, stadsdelen planlades senare av Stockholms stadsbyggnadskontor.

Utsikten över Reimersholme

Utkiksbacken, Sjöbjörnsvägen från Mälaren 1910

Utkiksbacken,Sjöbjörnsvägen från Mälaren 2010

Linduddens gård

I Gröndal fanns vid seklet även välsituerade människor, på Linduddens gård bodde en sådan familj, fastigheten hade halva ekstockar och korsvirke som beställdes från Syd-Tyskland. På vindflöjeln stod det 1767-1902, fastigheten revs i mitten av 1950-talet.

Linduddens gård efter ombyggnaden 1902

Linduddens gård med en stor trädgård

Salong i borgerlig stil från Linduddens gård 1904

Matrosbacken från Ljungmansgränd
Matrosbacken

Gröndalsvägen

Gröndalsvägens finbageri

Finbageri

I hörnet Gröndalsvägen /Sjöbjörnsvägen låg Finbageriet, det var en mjölkaffär där man kunde köpa mjölk, smör, ägg och kaffe. Bakom disken var det en trälår där det stod stora galvade mjölkflaskor i, runt om i trälådan fanns isblock som höll mjölken kall. Isen kom 2 ggr i veckan från Fittja isupplag och hade tidigare sågats upp från mälaren.

Gröndalsvägen/Sjöbjörnsvägen

Matrosbacken

Gröndal från Mälaren

Gröndalsvägen/Sjöbjörnsvägen (Finbagerien har upphört) Snart rivs huset och lämnar plats åt fastigheten Galjonen

Villa Ekfrid 1910 (det är 100 år mellan bilderna)

Gröndalsvägen år 1908

Dalbo: Sanders bageri

Vändhållplats Gröndalsparken för spårvagn 18.

Gröndal fick år 1923 spårvägsförbindelse med staden över Liljeholmsbron som hade invigts 1915.Spårvagnen vände först vid Gröndalslunden, men förlängdes 1930 till Ekensberg. 1949 lades den ner och ersattes med trådbussar mellan Ekensberg och Slussen.

Bussen mellan Gröndal och Liljeholmen 1925

Gröndalsvägen

Trådbussen 98:an på Gröndalsvägen 1952

Det var först på 1940-talet som en förändring skedde. Olle Engkvist lyckades genomdriva upprustning och modernisering av stadsdelen.

Flera nya bostadsområden byggdes under 1940- och 50-talen, mest känd är de internationellt kända stjärnhusen. Under andra hälften av 1900-talet och in på 2000-talet har bebyggelse kontinuerligt förändrats och utökats.

Förebilderna till utbyggnaden hämtades från ordnade trädgårdsstäder och idealsamhällen som byggdes samtidigt utanför Berlin och London. Ett par år senare hade femton stycken femvåningshus i jugendstil uppförts i området vid Gröndalsharnnen.

Arkitekterna Backström & Reinius och OE-plåtvimpeln, kvar på taket till tornet på Jungmansgränd

Byggnaderna består av sammanbyggda putsade tegelhus i två halvslutna kvarter, planerna på en fortsatt utbyggnad av förstaden genomfördes aldrig men dessa byggnader kom senare att utgöra kärnan för Gröndals stadsplanering och har med tiden kompletterats och vuxit samman med omgivande bebyggelse från 1930- och 40-talet.

Stor del av bebyggelsen i Gröndal tillkom under 1940- och 50-talen. Byggnaderna består i huvudsak av friliggande lamellhus med murverk av både putsat och oputsat tegel.

Nytt centrum byggs med hyreslägenheter ovanför.

Gröndalsvägen mot Maskinistgatan

Gröndalsvägen mot Liljeholmen

Stjärnhusen med utsikt över Reimersholme

Lundbergs konditori

Ett besök på Lundsbergs konditori på adressen Sjöbjörnsvägen 2 som öppnade portarna första gången 1946 är ännu ett måste för nostalgikern. Här serveras traditionella konditorivaror och nybakade klassiker.