Varven
Ekensbergs Varv
Ekensbergs varvs dockor
Ekensberg varv grundades år 1873 av Stockholms Transport och Bogserings AB, eller Transportbolaget(bildat 1870). Ursprungligen var varvsanläggningen bara tänkt att tillgodose Transportbolagets eget behov, men efter hand började även utomstående att anlita varvet.
Fram till åren runt sekelskiftet bedrevs huvudsakligen reparationsverksamhet vid Ekensberg. 1906 byggdes de första motorfartygen. Fram till 1924, då Transportbolaget försattes i konkurs, byggdes anläggningen ut med flera verkstäder och slipar. Varvsdriften övertogs 1925 av ett nybildat företag, AB Ekensbergs Varv. 
Under de närmaste åren kom varvet att överta både teknisk personal och arbetare, samt en stor kundkrets från det nedlagda Bergsunds Mekaniska Verkstad. Detta medförde också att anläggningen utökades med nya flytdockor,
traverser, kranar och en 120 meter lång monteringshall. 1929 öppnades Hammarbyleden, den var en viktig förutsättning för de stora investeringarna som genomfördes.
Under 1934-35 byggdes järnkonstruktionerna till Tranbergs och Västerbron vid varvet. 1942 köptes Ekensberg av Salénrederierna. Kapaciteten vid varvet utökades ännu mer under 1940-talet med nya stapelbäddar, kajer, flytdockor, kranar samt ny maskinell utrustning vid verkstäderna
Kylfartyget San Blas byggt 1955 på Ekensbergs varv
Fartyget byggdes åt Saléns Rederiet. Minnet av detta bananfartyg har odödliggjorts genom Povel Ramels sång
Måste vägen till Curacao gynga så kapten ursäkta jag sjynga så
Puts väck min sömn till sista uns bland utspilld Genever och tummelduns ....
Måste vägen till Curacao gynga så?..............
| April 1964 Såldes fartyget till Sudoimport, Moskva, Sovjetunionen. Omdöpt till OLUTORKA. 1977 blev hon upphuggen i fd Sovjetunionen.  M/S Star Altair: Motorfartyg, byggt 1959 vid Ekensbergs varv i Stockholm |
Ett problem började dock bli alltmer uppenbart, varvet låg vid Mälaren och fartygen skulle ut till Saltsjön. Både farlederna genom Södertälje kanal, Slussen och Hammarbyleden blev i längden för små för att klara den ökade efterfrågan på större fartyg. Efter att Salénrederierna blivit ägare till Finnboda Varv i Nacka år 1970
lades driften vid Ekensberg ned successivt.
Varvsområdet köptes av Stockholms Stad 1972, som sedan bebyggde det med bostäder under
1980-talet. Idag finns bara en byggnad kvar som påminner om varvtiden, dess forna betydelse avspeglar sig i gatu- och kvartersnamn som Utkiksbacken och kvarteret Blocket, Matrosbacken och kvarteret Taljan och kvarteret Bommen.
Efter varvet flyttades till Finnboda 1972 byggdes ett nytt stort bostadsområde med sammanhållen strukturplan, klart präglat av reaktionerna mot miljonprogrammet. Det ritades av Lars Brydes Arkitektkontor och uppfördes åren 1981-82. Från varvets tid finns två byggnader bevarade – Ekensbergs gamla värdshus från 1700-talet, vilket tjänstgjorde som kontor för varvet, och en av arbetarbostäderna vid Mörtviken.
Gröndals Varv
Vi vet nu att Gröndalsvarvet , skjulet där TSSM idag huserar, byggdes under slutet av 1910-talet för en kommersiell varvsverksamhet. Namnet var Nya Varvet och byggde mälarbåtar och skärgårdskryssare, bland annat lotteribåtar till segelsällskapen runt Stockholmstrakten.Läs mera om lotteribåten som tillverkades till Rörstrandsbåtklubb längre ner på sidan.,
Uppenbarligen samägdes företaget av båtbyggarna Jansson och Johansson, den senare står som ägare till Nya Varvet på dess trycksake, se bilden ovan. 
Göta Segelsällskap, då uppsagda från sitt varv på Reymersholme som skulle rivas, fick 1931 köpa Nya Varvet inklusive slipspel och inventarier för 3000 riksdaler. 
Båtbyggare Janssons verksamhet levde därefter vidare i de lokaler som ej såldes till Göta Segelsällskap på nuvarande Gröndals Båtklubbs upplägg-ningsplats. Båtbyggeriet upphörde vid branden 1952. 
Under 1920, -30 och 40-talen dominerades Skithusviken av tre olika båtanknutna aktörer, Göta Segelsällskap, Gröndals Båtklubb och Janssons varv.
Bergsunds Mekaniska Verkstad Båtklubbarna Lotteribåt tillverkad på Gröndals varv 1936 Salénrederierna TSSM träbåtssällskapet Skeppsmyran